I dag bar det av mot Polen.
![]() |
Flygfältet på havsisen utanför Mc Murdo. Mnt Erebus i bakgrunden |
![]() |
Herculesplanen är utrustade med skidor för att kunna landa vid Polen. |
![]() |
Transarktarktiska bergskedjan sedd genom flygplansfönstret. Hur de tidiga upptäckarna kunde ta sig fram till fots här är en gåta. |
![]() |
Bekvämare att flyga än att gå även om det är
knappt med utrymmet. Flygresan tar ca tre timmar. |
Att anlända till Sydpolen är en egendomlig upplevelse. När man
kliver ut ur planet gäller det att ha mössan och solglasögonen
på. Kylan biter genast i skinnet och fukten i näsan fryser efter
första andetaget. Ljuset är så starkt att det är svårt
att fatta, dessutom är det lika ljust hela dygnet eftersom solen hela tiden
ligger på samma höjd över horisonten. Horisonten är oändlig
eftersom landskapet är så platt och man tror sig nästan kunna
se att jordens krökning borta i fjärran. Mitt på denna ödsliga
platå finns det människor, flygplan, olika typer av fordon, byggnader
och pågående konstruktionsarbeten
I sanning en omtumlande upplevelse att landa här.
![]() |
Domen som är stationens hjärta. |
Jag återkommer med mer rapporter om själva stationen.
För att undvika att drabbas av höjdsjuka gäller det att ta det
lugnt de första dygnen på Sydpolen.
Datorkommunikationen härifrån går via satellit och det finns ingen kontakt under vissa delar av dygnet. Bandbredden är stundtals mycket låg och därför blir kanske mina rapporter lite sporadiska.